Att bli arkitekt

Kända arkitekterKända arkitekter

Blandat om arkitekturBlandat om arkitektur

Utbilda dig till arkitekt

Du som är intresserad av att jobba som arkitekt bör först bestämma dig för vilken typ av arkitekt. Yrket har nämligen ett flertal inriktningar att välja mellan, det finns inredningsarkitekter, planeringsarkitekter, byggnadsarkitekter och landskapsarkitekter. Skulle du känna dig osäker på vilket alternativ som känns rätt kan du självklart prova på en viss inriktning och sedan byta till en annan.

Eftersom en arkitektutbildning ofta består av en del praktik kommer du där få en chans att se ifall den inriktningen är någonting för dig eller inte. Du kan även ta kontakt med erfarna arkitekter och se ifall de kan ge dig mer information om hur deras arbete går till.

Det finns även de som väljer att jobba med andra saker efter arkitektutbildningen. Till exempel som högskolelärare, forskare, inom formgivning och design eller hos en myndighet som utredare.

Vad innebär det att vara arkitekt?

En arkitekt har i uppdrag att skapa tilltalande och fungerande lösningar för miljöer, stadsdelar och byggnader i samhällen, naturlandskap och givetvis städer. Det är viktigt att du tar hänsyn till flera olika förutsättningar, till exempel de ekonomiska, funktionella, tekniska, sociala, ekologiska och estetiska.

Gemensamt för alla arkitekter

Trots att yrket har flera inriktningar finns det en del saker som är gemensamt för alla. En uppgift som är gemensamt är att rita och beskriva olika miljöer, allt från städer och landskap till byggnader och rum. Arbetet går kort förklarat ut på att sammanväga en rad med krav och behov för att sedan omsätta dem och komma med ett gestaltat förslag. Som arkitekt kommer du fungera som ”spindeln i nätet” under projektets gång, vilket innebär att du måste kunna kommunicera visuellt, skriftligt och muntligt.

Två av de viktigaste arbetsredskapen för en arkitekt är ett modellbord och datorn. Eftersom arkitektyrket innebär mycket planering, förvaltning eller utredningar är det sedan viktigt att du kan presentera alla förslag i form av texter, modeller och ritningar. Dessa ska dessutom vara i tvådimensionell eller tredimensionell form.

Utbildningen

Utbildningen omfattar 300 högskolepoäng om du bestämmer dig för att bli landskapsarkitekt eller en renodlad arkitekt. Vill du istället bli planeringsarkitekt eller inredningsarkitekt innebär det en kandidatexamen (180 högskolepoäng) plus en mastersnivå (120 poäng). Alltså tre plus två års studier sammanlagt. Under studierna sker dessutom ett års, eller en termins, uppehåll för en praktikperiod. Under praktiken är det dessutom vanligt att arkitektstudenter väljer att åka utomlands på utbytesstudier.

Utbildningen är uppbyggd till stor del av projekt och undervisningen är väldigt problemlösningsbaserad. Den består även av ämneskurser som materialkunskap och arkitekturhistoria. Beroende på vilken inredning du väljer kan du även få utföra konstnärliga och praktiska övningar i ateljéer och verkstäder. Sist men inte minst kan inslag av studieresor dyka upp i flera av utbildningarna, dessa sker då både ute i världen och här i Sverige.

Om arkitektur och att jobba som arkitekt

”Arkitekt” är ett ord som härstammar från arkhitekton, ett grekiskt ord som är en sammansättning av arkhos (mästare) och tekton (snickare/byggare). De flesta kan nog vara eniga om att en arkitekt är yrkestiteln alla med en akademisk arkitektexamen har rätt att använda sig av.

Men hur beskriver man då arkitektur? Vad är det egentligen? Sedan renässansen har arkitektur ansetts vara en av de sköna konsterna. Det är ett ämne där man kombinerat vetenskap och konst. Det finns beskrivningar av arkitektur redan innan renässansen. Under 100-talet f.Kr. skrev Vitruvius ett antal böcker som handlade just om arkitektur. Han beskrev ämnet som en balans mellan funktion, hållbarhet och skönhet. Detta är något som fortfarande tillämpas inom arkitekturen, som i den moderna meningen är alla former av byggnation som utförts av människor. Det kan alltså röra sig om byggnader eller landskap, men även interiörer, städer och till och med möbler.

Vad krävs för att bli arkitekt?

Det finns ett antal egenskaper och kunskaper som du behöver för att klara av yrket. En arkitekt bör vara väldigt mångsidig. Du bör klara av att planera en viss miljö eller byggnad där folk kommer att vistas samtidigt som byggnaden/miljön är i harmoni med sin omgivning. Som arkitekt måste du då förstå människans interaktion med omgivningen samtidigt som du förstår dig på byggnadens konstruktion och hur de båda hänger ihop.

Byggnationsprocessen, eller det tekniska kunnandet, är endast en del av vad du som arkitekt bör klara av. Det krävs även att du har en del konstnärliga kunskaper. Planeringsprocessen består nämligen till stor del av skisser av byggnaderna och miljöerna samt dess interiörer. Du bör kunna använda dig av planritningar, modeller och it-modellering för att kunna planera byggnationen.

Arkitekters karriärmöjligheter

För en arkitekt finns det flera karriärmöjligheter. För du som vill fokusera på stadsplanering kan bli anställd inom arkitektkontor, i den offentliga sektorn eller i en tillfällig position inom olika projekt.

Ett annat förslag är att du startar ett eget företag. Men eftersom det krävs en hel del att driva eget bör du vara säker på att du klarar av det och har en mycket bra plan direkt från början. En viktig sak att tänka på om du ska starta eget är att vara noga med att inreda ditt kontor, du vill inte driva en arkitekturfirma med möbler som inte passar eller ser helt galna ut.

Vanliga misstag arkitekter gör

Arkitekturyrket är väldigt givande eftersom det helt enkelt går ut på att, genom genomtänkta planeringar, göra verklighet. Det är ett arbete där du måste vara väldigt noga och ansvarsfull, det finns en rad med aspekter du måste hålla noga koll på, som lagar, teknik, ekonomi, miljö, hållbarhet samt eventuella sociala frågor.

Du som arkitekt måste även lyssna på dina kunder och göra ditt yttersta för att uppfylla alla deras krav. Eftersom det är ett väldigt krävande jobb med allt som måste hållas koll på är det inte ovanligt att det begås misstag. Här nedan kommer några av de vanligaste misstagen som arkitekter gör.

4 vanliga misstag

1. Orealistisk tidsram.

Ett vanligt misstag är att arkitekter ger en tidsram för när de kommer vara klara med projektet. Men i många fall kommer planeringen ta längre tid än de först trott. Det kan ta flera månader från planeringen och själva ritningen till konstruktionen. Anledningar till förseningar är ofta tillstånden som behövs.

2. Bristande kommunikation.

Ett annat misstag som kan ske, speciellt med nyare arkitekter, är att kommunikationen inte är den bästa. Det är viktigt att arkitekter är ärliga och kommunikativa mot sina kunder. De bör berätta för kunderna ifall deras krav är svårtillgängliga eller orealistiska.

3. Hänsynsbrist till omgivning och grannar.

När arkitekter ska börja med ett projekt är det viktigt att de beaktar omgivningen och eventuella grannar eftersom de kan ha åsikter och synpunkter om projektet. Skulle arkitekten inte ta hänsyn till detta kan det leda till problem för kunderna framöver.

4. För detaljfokuserad.

Ritningen bör alltid vara detaljerad och tydlig för ett projekt. Men det händer att arkitekter blir för fast i alla detaljer. Det är bättre att börja med att se över helheten och fokusera på detaljerna mot slutet.

Gunnar Asplund

En känd arkitekt från Sverige är Gunnar Asplund, han är dock inte bara känd nationellt utan även på en internationell nivå. Asplunds verk är vad som hjälpt till att sätta Stockholm på arkitekturens världskarta. Han är en av dem som gjort Stockholm till ett väldigt populärt resmål för alla arkitekturintresserade.

Även Asplunds mer blyga verk får många besökare. Ett exempel är hans eget fritidshus dit turister ofta kom och knackade på. Under en viss tid bodde Charlotta Hagerud i fritidshuset, då hennes farmor var gift med Gunnar Asplund. Hon visade huset bland annat för Berry Bergdoll, en man från Museum of Modern Art i New York.

Men trots besökare hos Asplunds mindre kända verk är det betydligt fler som besöker de mer kända verken.

Om Gunnar Asplund

Gunnar Asplund föddes på mitten av 1880-talet i Stockholm. Han tog sin arkitektexamen år 1909 vid Tekniska skolan och därefter ingick han i en utbildning vid Konstakademien. Men precis som många andra från Asplunds generation ansåg han att den här utbildningen var förlegad. Därför sökte han sig istället till en privat skola, Klara skola, som var ledd av stora arkitekter, till exempel Ivar Tengbom, Carl Bergsten och Carl Westman.

Ove Hidemark

Ett av de större arkitektnamnen i landet är Ove Hidemark. Förutom arkitekt var han även professor i restaurering och äldre byggnadsteknik. Han undervisade ett antal år vid Stockholms Konsthögskola. Inom restaurering anses Hidemark, tillsammans med arkitekten Erik Lundberg och riksantikvarien Sigurd Curman, vara ett av de tre allra största namnen.

Om Ove Hidemark

Det var år 1931 som Ove Hidemark föddes i Stockholm. Han inhämtade den största delen av sina restaureringskunskaper på den Kungliga Konsthögskolan. Under studieperioden var en av hans lärare den tidigare nämnda Erik Lundberg.

Hidemark kom till att karakterisera perioden från 70-talet och fram under karriären som restaureringsarkitekt. Det började med att han under 70-talet blev tilldelad uppdraget att restaurera Skoklosters slott.

Under slutet av 60-talet drabbades nämligen västvärlden av en kris som fick folk att ifrågasätta framtidsoptimismen. Nybyggariver och den rivningsiver som pågått under en viss tid bromsades och man började istället uppskatta de äldre miljöerna och byggnaderna. Det ledde till att platserna skulle restaureras istället. Det var här som Hidemark kom in och verkligen skapade ett namn för sig själv.

Under sin karriär var Hidemark även slottsarkitekt vid både Drottningholms slott och Stockholm Slott. När Katarina kyrka skulle byggas upp igen var Hidemark huvudarkitekten.

Fördelar med arkitektur

Att vårt humör, produktivitet och hälsa påverkas av utformningen av utrymmen är ett riktigt faktum. Kontor och arbetsplatser kan gynnas en hel del av välutformade utrymmen eftersom det kan leda till medarbetare som är mer fokuserade samt har mindre sjukfrånvaro. Kort sagt kan en bra arkitektur leda till trivsamma arbetsmiljöer som sedan leder till en ekonomisk vinning.

Du som är företagare rekommenderas därför till att satsa på en långsiktig investering när det handlar om arkitekturen på arbetsplatsen. Du som redan har en byggnad kan ta en titt och se om det finns några mindre förbättringar du kan göra, till exempel en utbyggnad eller byta fönster.

Arkitektur är en riktigt kulturell representation som ger en bild av hur vi ser på världen och oss själva.

Fördelar med arkitekturen

Man kan säga att det finns två stora fördelar med arkitekturen. Den första är att den verkligen kan hjälpa människor på olika sätt. Rätt arkitektur kan bidra till att vi blir avslappnade, känner oss bekväma där vi är samt ökar vårt fokus. Om du någon gång besökt en mer steril och fantasilös byggnad kommer du antagligen känna att du inte känner dig lika bekväm där som i ditt hem.

Eftersom arkitekturen kombinerar så många separata ämnen, till exempel politik, sociologi, ekonomi, psykologi och fler, kommer det påverka oss människor på en personlig nivå, ofta på ett mer djupgående sätt, och inte bara miljön vi har runt omkring oss. Genom att verkligen sätta sig in i arkitekturämnet kan du alltså lära dig mer om dig själv och inte bara din omgivning.

Eiffeltornet – en mycket känd konstruktion

Vår värld är verkligen full av fantastiska, underliga och uppseendeväckande byggnader. Det är ofta de konstruktioner som sticker ut från omgivningen och blir därefter utsedda till kända landmärken. Det finns även hela städer som tack vare arkitekturen blivit några av de största turistmålen.

Eiffeltornet

En väldigt känd konstruktion är Eiffeltornet som ligger i Paris, Frankrike och går att se från nästan alla platser runt om i staden. Varje år besöker flera miljoner personer det vackra landmärket. Fram till år 1930 var Eiffeltornet den högsta byggnaden i världen, men slogs ner till andra plats efter att Chrysler Building blev färdig.

Det var år 1887 som Eiffeltornet började byggas och det blev klart på cirka två år. Konstruktionen stod Gustave Eiffels företag för, men det var Stéphen Sauvestre som var arkitekten bakom det hela. Syftet med Eiffeltornet var att det skulle fungera som en entré till världsutställningen som hölls år 1889. Det var dessutom 100-årsjuileumsfirande av franska revolutionen.

En rolig faktauppgift om Eiffeltornet är att det är byggt med järn från Sverige. Tornet har cirka 2,5 miljoner nitar som tillverkades på Borgviks Bruk i Värmland. Vi kan alltså säga att Eiffeltornet är delvis svenskt.

För att få svar på dina frågor om hemsidan är du välkommen att fylla i kontaktformuläret.