Utbilda dig till arkitekt

Du som är intresserad av att jobba som arkitekt bör först bestämma dig för vilken typ av arkitekt. Yrket har nämligen ett flertal inriktningar att välja mellan, det finns inredningsarkitekter, planeringsarkitekter, byggnadsarkitekter och landskapsarkitekter. Skulle du känna dig osäker på vilket alternativ som känns rätt kan du självklart prova på en viss inriktning och sedan byta till en annan.

Eftersom en arkitektutbildning ofta består av en del praktik kommer du där få en chans att se ifall den inriktningen är någonting för dig eller inte. Du kan även ta kontakt med erfarna arkitekter och se ifall de kan ge dig mer information om hur deras arbete går till.

Det finns även de som väljer att jobba med andra saker efter arkitektutbildningen. Till exempel som högskolelärare, forskare, inom formgivning och design eller hos en myndighet som utredare.

Vad innebär det att vara arkitekt?

En arkitekt har i uppdrag att skapa tilltalande och fungerande lösningar för miljöer, stadsdelar och byggnader i samhällen, naturlandskap och givetvis städer. Det är viktigt att du tar hänsyn till flera olika förutsättningar, till exempel de ekonomiska, funktionella, tekniska, sociala, ekologiska och estetiska.

Gemensamt för alla arkitekter

Trots att yrket har flera inriktningar finns det en del saker som är gemensamt för alla. En uppgift som är gemensamt är att rita och beskriva olika miljöer, allt från städer och landskap till byggnader och rum. Arbetet går kort förklarat ut på att sammanväga en rad med krav och behov för att sedan omsätta dem och komma med ett gestaltat förslag. Som arkitekt kommer du fungera som ”spindeln i nätet” under projektets gång, vilket innebär att du måste kunna kommunicera visuellt, skriftligt och muntligt.

Två av de viktigaste arbetsredskapen för en arkitekt är ett modellbord och datorn. Eftersom arkitektyrket innebär mycket planering, förvaltning eller utredningar är det sedan viktigt att du kan presentera alla förslag i form av texter, modeller och ritningar. Dessa ska dessutom vara i tvådimensionell eller tredimensionell form.

Utbildningen

Utbildningen omfattar 300 högskolepoäng om du bestämmer dig för att bli landskapsarkitekt eller en renodlad arkitekt. Vill du istället bli planeringsarkitekt eller inredningsarkitekt innebär det en kandidatexamen (180 högskolepoäng) plus en mastersnivå (120 poäng). Alltså tre plus två års studier sammanlagt. Under studierna sker dessutom ett års, eller en termins, uppehåll för en praktikperiod. Under praktiken är det dessutom vanligt att arkitektstudenter väljer att åka utomlands på utbytesstudier.

Utbildningen är uppbyggd till stor del av projekt och undervisningen är väldigt problemlösningsbaserad. Den består även av ämneskurser som materialkunskap och arkitekturhistoria. Beroende på vilken inredning du väljer kan du även få utföra konstnärliga och praktiska övningar i ateljéer och verkstäder. Sist men inte minst kan inslag av studieresor dyka upp i flera av utbildningarna, dessa sker då både ute i världen och här i Sverige.